Berättelse..
Ej sann berättelse..
Kapitel 1:
Jag vaknade i ett ryck av att dörrklockan ringde, jag lådsades inte höra.. mådde för dåligt för att orka öppna dörren..
Det som hände igår försörde mitt liv.
Brydde mig inte om den som stod utanför dörren, nu en helt vanlig tisdag. När alla i min ålder igentligen ska vara i skolan.
Jag hörde hur den som hade ringt på dörren äntligen gick där ifrån.
Jag somnade om, önskade att jag aldrig skulle behöva vakna igen..
Tyvär uppfylldes det inte min önskan, för när det kändes som om jag sovit en evighet så kom mamma hem från sitt jobb,
Jag hörde hur hon höll på där nere på undervåningen stökar runt och letar efter ett tecken på att jag gjort något dumt, hon försöker alltid hitta en anledning att skälla på mig, att tracka ner mig.. när hon inte hittar något så kan hon skälla på mig om det är en fläck på en av hennes blusar som hon har haft med sig på hennes jobb resor, en blus jag inte sett på flera veckor.. Idag tror jag inte hon hittade något. Jag hör hur hon muttrar något men jag hör inte vad..
Hon kommer upp till mitt rum kastar upp dörren och skriker
-Din själviska dumma skit! Jag har varit borta i fem dagar och du förvandlar huset till en svinstia!!
Mamma bryr sig inte alls om hur jag mår, eller det gör hon visst, hon bryr sig om jag mår för bra för då fixar hon det på direkten..
Men nu bryr jag mig inte längre. Jag bryr mig inte om något längre.. inte efter i måndags.....
_____________________________________________________________________________________________
Börjar den bra?? Eller ska jag inte fortsätta på den??
Mandiz